Jag arbetar endast med positiv förstärkning vid inlärning och detta är ett krav jag också ställer på mina valpköpare. All forskning de senaste åren visar tydligt att hundar lär sig av beröm och belöning. Hundar lär sig också av bestraffningar men betydligt långsammare, dessutom får du en hund som tappar respekt och tillit till dig och gör som du säger av rädsla.

Vill du ha en hund som istället för rädsla känner tillit och kärlek till dig och som vill göra rätt för att göra dig glad så ska du inte använda dig av bestraffningar. Lägg ditt största fokus på att belöna när hunden gör rätt, inte fokus på att bestraffa när den gör fel. Därmed inte sagt att du inte ska tillrättavisa din valp, du måste hjälpa hunden att förstå vilket beteende du vill ha. Jämför gärna med barnuppfostran, du ger inte dina barn en örfil men du kan verbalt och med kroppen visa att du är missnöjd.

Jag använder verbala ljud och ord för att visa vad jag inte gillar, dessa tränar jag in redan när hunden är valp. Ett exempel är ordet NEJ. Tar valpen något i munnen som den inte ska ha, säg NEJ och byt mot ex en leksak eller godisbit, när valpen släpper – beröm! Snart har den förstått vad NEJ betyder och detta ord kan du sedan använda i många sammanhang. Viktigt att du inte bara ignorerar dåligt beteende utan markerar med detta NEJ och berömmer när hunden gör rätt.

T ex, Om min hund är utomhus och skäller så säger jag NEJ samt visar den att gå in. Den förstår snart att skall utomhus resulterar i att jag måste gå in och inte får fortsätta titta på det som är så spännande utomhus. Ett annat exempel, jag belönar när hunden går vid min sida verbalt, med en smekning eller en godsak, jag rycker inte i kopplet för att tillrättavisa när den drar (ryck i kopplet är smärtsamt för hund, ung som gammal). Istället säger jag NEJ, stannar upp och lockar hunden till mig och ger den beröm/godis när den gör rätt.

Många kan diskutera dessa ständiga belöningarna och om det är rätt eller fel att ofta belöna valpen/hunden med ex godis. Varför kan man inte bara kräva av sin hund att den ska göra rätt?

All forskning visar att en hund agerar enligt vad den får fördel i. En fördel (en positiv känsla och ofta också instinkt som hunden har nedärvt sedan flera tusen år tillbaka) kan för hunden vara att springa fram och hälsa på en annan hund. Det kan vara att dra i kopplet för att komma fram till en spännande kissfläck. Det kan vara att springa efter en hare i skogen eller jaga cyklister. För att du ska få en hund som lyssnar till dig så måste din belöning vara bättre än dessa externa belöningar. Du får själv lista ut vad din valp bedömer som en riktigt bra belöning. För vissa är det lek med favoritleksaken, kanske kel och beröm/fysisk kontakt, för andra är det smaskigt godis. Ju större frestelser hunden möter på, desto bättre måste din belöning vara, det ska alltid vara bättre att hålla sig till dig. Så, när ska man sluta med belöningar? Min åsikt är, aldrig. Varför sluta med det? Din hund blir glad, tycker att du är härlig att vara nära, och, vi vill väl alla få beröm och uppmuntran för saker vi gör bra?! Jag har alltid lite godis i fickan och gärna ofta en leksak, även en vuxen hund behöver belöningar, dock inte lika frekvent som en valp eftersom du med en vuxen hund också kan ställa krav på den lydnad du vet att den kan.

Ex: Min äldre hund är besvärlig vid hundmöten. Just vid hundmöten drar jag fram tuben med mjukost som han älskar! Detta är en riktigt bra belöning som stärker hans motivation att hålla sig till mig, dessutom funkar det som motbetingning, när han ser en hund så tänker han mjukost istället för utfall. Tuben är alltså mitt trumfkort som bara kommer fram ibland. Annars så har jag små godisbitar till promenader och de vardagliga övningarna vi tränar på.

Motbetingning använder jag mig av redan när valpen är liten för att förebygga utmaningar som kommer att komma när valpen blir äldre. T ex motbetingar jag vid möten med människor, cyklister, andra djur eller annat som verkar väldigt spännande för just min valp. Motbetingning = låt valpen se det du önskar motbetinga för och ge sedan något riktigt smaskigt så länge den ser denna externa frestelse. Den lär sig då att förknippa dessa föremål med en bra känsla och du har större möjlighet att få till lyckade möten i framtiden.

Viktigt att du inte ger det smaskiga innan hunden själv har sett föremålet du vill motbetinga för. Om du t ex drar fram mjukosten innan din hund har uppfattat att ett hundmöte kommer att ske så kommer den snart lära sig att mjukost = hund. Det blir en signal som kan trigga igång hunden istället för att lugna den.

Ni kan gärna läsa mer om “skvallerträning” som är en effektiv träningsform.

Tänk också på att det som är charmigt med en liten valp kan vara mindre charmigt när valpen blir äldre. Så fundera och sätt förhållningsregler i er familj som ni lär valpen redan från början. En liten valp som hoppar mot ditt ben för att få slicka dig i ansiktet av glädje är ju ganska gulligt. Men, om du ger valpen uppmärksamhet och glädjerop när den gör detta så har du snart en större hund med samma beteende. Ett tips är att lära valpen att sitta ned för att få kramar och pussar, detta är något vi övar med just din valp redan från 4 veckors ålder. Om valpen får hälsa på allt och alla när ni är ute på promenad så kommer du få en vuxen hund med samma beteende vilket kan ge väldigt besvärliga promenader.